Varför har jag valt Bangladesh?
Min första tanke när jag skulle välja ett land att analysera utifrån de mänskliga rättigheterna var Bangladesh. Jag känner en familj som arbetar på SIDA och bor för tillfället i Bangladesh och arbetar där. Detta har gjort mig extra nyfiken på landet och jag tänkte att jag kan kontankta dem och diskutera landet med personer som faktiskt ser den exakta situationen i Bangladesh.
Ytligare en anledning varför just Bangladesh var ett mycket aktuellt land att välja är att det precis varit Parlamentval i landet. Jag fann en artikel i Svenska Dagbladet som beskrev situationen kring valet bra och visade att landet fortfarande har enorma brister som gjorde mig intresserad att undersöka.
Valet i Bangladesh ägde rum nu i januari och något som förvånade mig var att valdeltagandet endast låg på 22 %, som är en sänkning från 70 % valet innan (2008). Att detta val var så kaosartat, skärrande och att det både skedde attacker, dödsfall och arresteringar betyder att läget i Bangladesh är väldigt omskakat och oroligt just nu. Det tas även upp att Bangladesh är ett av världens mest korrumperade länder vilket måste ändras för att landet ska kunna utvecklas till en sekulär, demokratisk stat med en positiv ekonomisk utveckling!
Läs artikeln nedan!
Vägen framåt
för Bangladesh
Den 5 januari var det dags för parlamentsval i Bangladesh. Ett val som både det största oppositionspartiet och dess allierade valde att bojkotta. Valdeltagandet låg enbart på 22 procent, i jämförelse med 70 procent valet 2008.
Valdagen präglades av kaos. Fall av oegentligheter rapporterades, hinduiska minoriteter attackerades, över 20 personer miste livet, det största islamistiska partiet underkändes av valmyndigheten och flera av ledarna för det största oppositionspartiet satt fängslade.
Efter valet deklarerade ledaren för det vinnande partiet Awami League att allt var i sin ordning, och att det var ett misstag av oppositionen att bojkotta valet. På goda grunder ifrågasattes valresultatets legitimitet, såväl i Bangladesh som i utlandet.
Den bristande demokratiska traditionen har haft en betydande påverkan på ett annat plan. Vare sig Bangladesh Nationalist Party (BNP) eller Awami League (AL), de två största partierna, har deltagit i det parlamentariska arbetet i egenskap av oppositionspartier. På så sätt har den demokratiska processen inte fungerat som den ska.
Dessutom lyser den interna demokratin med sin frånvaro inom BNP och AL. Makten är koncentrerad till ledarna i de respektive partierna. I BNP är partiledarens son den mest inflytelserika personen jämte modern (partiledaren). Både Sheikh Hasina, ledare för AL, och Begum Khaleda Zia, ledare för BNP, har innehaft rollen som partiledare i drygt 30 år. De tycks vara mer intresserade av dynastibyggande, än att utveckla demokratin i Bangladesh.
Trots den politiska situationen och den omfattande korruptionen har landet utvecklats på flera plan under de senaste två decennierna. Den ekonomiska tillväxttakten har varit god. Medellivslängden har förlängts till cirka 70 år. Utländska investeringar har ökat. Landet är näst största exportör av textilprodukter efter Kina.
Men landet dras ändå med ofantliga problem. Även om fattigdomen har minskat under de senaste åren lever en tredjedel av befolkningen i fattigdom. Och fastän stora framsteg har gjorts på utbildningsområdet är närmare 40 procent av befolkningen över 15 års ålder analfabeter. Det finns bara tre läkare per 10 000 invånare. Dessutom är rättsäkerheten väldigt låg för den största delen av befolkningen.
Det osäkra läget efter valet kommer med säkerhet att ha en negativ inverkan på landets ekonomi och öka pressen på dess befolkning. För att förändra den nuvarande situationen krävs att en interimsregering införs för att övervaka att valet hanteras rätt och riktigt. Detta är något det internationella samfundet borde försöka påverka Bangladeshs regering till, för att landet ska kunna utvecklas till en sekulär, demokratisk stat med en positiv ekonomisk utveckling.
Muazzam Choudhury
